Lärarmaterial

TILL DIG SOM LÄRARE

>>>LADDA NER & SKRIV UT LÄRARMATERIALET HÄR<<<

Vad roligt att ni ska se föreställningen Efter Hamlet! En föreställning som vi ursprungligen producerade i samarbete med Backa Teater i Göteborg.

Detta är ett lärarmaterial som ska ge dig och din klass möjlighet att arbeta med föreställningen Efter Hamlet på olika sätt både före och efter visningstillfället.

Att prata om föreställningen, upplevelsen av dans kan berika och ge möjlighet till reaktion och utbyte av tankar. Nyfikenheten kring det som upplevs kan även ta plats i kroppen, då dans är en konstform som använder rörelsen som språk och kommunikation.

Här får ni lite bakgrundsinformation om föreställningen och vad som har inspirerat koreografen Örjan Andersson. Ni får även förslag på diskussionsfrågor som knyter an till föreställningen och upplevelsen i stort samt olika övningar och uppgifter att utföra tillsammans i klassen.

I foldern Prata Scenkonst, som delas ut i samband med föreställningen, hittar ni en samtalsmodell att inspireras av eller använda i samband med samtalet kring upplevelsen. Den finns även på vår hemsida: Prata Scenkonst.

Längst bak i detta lärarmaterial hittar ni en lista med alla som är involverade i Efter Hamlet.

Se gärna detta lärarmaterial som en början på ett utforskande arbete om vad scenkonst kan vara. Var och en äger sin egen upplevelse och i det undersökande arbetet kan det alltid uppstå nya upptäckter.

Vi ser fram emot att få träffa er!

Monika Milocco,
Konstnärlig chef dans

PS. ”Om du skulle göra en föreställning för Regionteater Väst, vad skulle den ha för tema?”. Hjälp oss att hitta intressanta ämnen för framtida produktioner. Ställ frågan till klassen, sammanställ svaren och mejla dessa till svar@regionteatervast.se. Tack!

Monika Milocco, Konstnärlig chef dans
monika.milocco@regionteatervast.se
0707 78 59 69

INSPIRATION OCH PROCESSEN

Örjan Andersson om Hamlet och processen. Hamlet är en gammal god kompis som jag umgåtts med nu i era år. Det är en kamratskap som bara blir mer intressant med tiden. Pjäsen är så mångbottnad och intressant att jag tror vi kommer att fortsätta träffas livet ut...

Att välja ut en riktning i pjäsen är en utmaning då det finns många intressanta ingångar i Hamlet. Något som finns både i dagens samhälle och i Hamlet är känslorna kring sanning, lögn, att hämnas och ungdomlig ambition. Att få chansen att förverkliga sig själv kontra den äldre generationens bevakning av makt. Att förmedla dessa känslor och berätta historien genom känslorna. Detta är subjektivt och nåt som blir tolkningsbart för publiken.

Så vad är det för berättelse vi vill berätta med Efter Hamlet? I processen börjar vi med två olika saker, två riktningar för att tydliggöra historien.

Den första var att arbeta fysiskt. De medverkande fick en rörelsefras att lära sig och sedan göra sin egen variation på. Kärnan och embroyt är denna inledande fysiska ingång. Den andra var att verbalt ge dem instruktioner som de sedan löste rent fysiskt.

Dessa två ingångar i processen blir huvudmaterialet i historien. Så processen är fristående från historien Hamlet. Sedan har vi tillsammans tittat på var Hamlet finns i detta fysiska material. Så den tredje punkten blev diskussionen - att tillsammans med dansarna och skådespelerskan diskutera det vi såg och ville berätta.

Örjan Andersson,
Koreograf

PRATA OM FÖRESTÄLLNINGEN

Samtal med Anna Berg, dramaturg till Efter Hamlet. Historien om Hamlet är som ett kalejdoskop - det finns så många färger och ingångar. Vi kan känna igen oss i flera av de känslor som finns hos prins Hamlet och de andra.

I den klassiska pjäsen Hamlet får själva berättandet, vittnesmålet om det som händer, en viktig roll. Och att återberätta en händelse är att samtidigt göra sin egen tolkning av den. Här har vi gjort historien mer som en lek, en gestaltning. Ett sätt att pröva händelserna och alla känslor. Hamlet, till exempel, känner sig ensam. Han känner sig bortvald och väljer därför också frivilligt ensamheten. Samtidigt finns hela tiden gruppen där att förhålla sig till. Hans pappa är död och Hamlet är naturligtvis ledsen, men får inte riktigt lov att sörja. Att vara ledsen och sörja, när det behövs, är viktiga känslor som också ska få ta plats i kroppen. Känslor är inte farliga, varken egna eller andras. Att inte ge plats åt sina känslor kan däremot vara farligt.

Denna dansföreställning är inte en berättelse i vanlig mening. Man kan se historien om Hamlet som ett pussel som vi har skakat om och plockat ut vissa delar. Det är känslorna vi prövar att gå in i. Känslan av att vara herre på täppan, vara ledsen, vara avundsjuk, förtjust o.s.v.

För att se Efter Hamlet behöver man inte känna till Hamlet sedan innan eller läsa på om pjäsen. Upptäck istället vad barnen får för egna berättelser av det de ser och känner. Man kan förstå föreställningen – eller sig själv eller varandra eller världen – utifrån sina egna tankar och känslor. Det är det som gör det abstrakta så spännande – att få tolka det. Att se och ta del av scenkonst och få känna och testa att vara i de olika känslorna är bra. Precis som att leka sina drömmar och rädslor och erfarenheter kan vara bra. Och det är det vi gör här: vi testar, gestaltar, leker...– fritt efter Hamlet.

Lite fakta om Hamlet. Pjäsen Hamlet skrevs av den engelske dramatikern William Shakespeare för mer än 400 år sedan. Den bygger i sin tur på ännu äldre myter om nordiska sagokungar, uppblandat med legender och sägner från olika platser i Europa. Pjäsen Hamlet utspelar sig vid det danska hovet i slottet Kronborg i Helsingør.

ÖVNINGAR

KÄNSLOR

Efter att ni samtalat om karaktärerna och känslorna som ni upplevt i Efter Hamlet så kan ni fördjupa detta genom att göra denna övning för att se hur det känns och vad det gör med kroppen. Här kommer några förslag på olika ingångar:

Vad händer med kroppen när man känner sig ledsen? Vilka rörelser vill du göra då?

Vad händer med kroppen när man känner sig glad? Vilka rörelser vill du göra då?

Var i kroppen sitter t.ex. rädsla, glädje, vänskap, avundsjuk och sorg.

Ett annat sätt att göra övningen på är att koppla känslorna och rörelserna direkt till de karaktärer som finns med i Efter Hamlet. T.ex. Hur rörde sig Ofelia? Använde hon någon speciell kroppsdel när hon dansade? Vad fick ni för känslor av Ofelia?

VAD GER MUSIK FÖR OLIKA KÄNSLOR OCH RÖRELSER

Olika musikstycken och musikgenrer ger oss olika känslor och dessa är ofta väldigt individuella.

Här är några exempel på klassiska musikstycken som ni kan lyssna på och använda:

Johann Sebastian Bach - Brandenburg Concerto No 3 In G Major
Proko ev – Romeo and Juliet, Dance of the knights
Beethoven – Sonata No 8 in C Minor for piano

Andra musikgenrer ni kan använda är filmmusik, jazz, folkmusik och elektronisk musik. Använd gärna musik utan text och sång. Be barnen göra rörelser till musiken och den känsla de får. Gärna några rörelser som de sedan kan göra som en rörelsesekvens till musiken.

ATT PRATA OM DANS

Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen och det kan vara lättare att göra sin egen personliga tolkning.

Utgå från att allt ni såg och upplevde är aktiva val från koreografen, scenografen och kompositören. De har alla haft tankar varför de har gjort si eller så, men du som publik har ju en helt egen upplevelse som är bara din om vad det får för betydelse. På så vis blir dansföreställningen inte helt klar förrän den har mött sin publik och därför är allas upplevelse lika riktig och inget kan sägas vara mer ”rätt” än något annat.

BESKRIV
Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde. Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etc och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud/musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det gäller att inte fastna i ”hur det verkligen var” utan att öppna för allas olika upplevelser.

TOLKA
Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt och vad ni tycker att det har för betydelse i föreställningen. Varför tror ni att rummet såg ut som det gjorde? Vad hade de olika kostymerna för betydelse? Varför var musiken ibland i samklang med handlingen på scenen (i form av tempo, känsla) och varför kontrasterade den ibland? Fick du några associationer från ljudlandskapet? Var öppen och försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA
Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det finns plats för lite friare associationer.
Vilken känsla gav föreställningen er? Kunde ni relatera till någon av karaktärerna?
Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv eller i samhället i stort?
Tankar kring längtan, förväntan, identitet, självständighet kan komma in här.

FRÅGOR
Exempel på frågor som berör föreställningen.
Vilka karaktärer/roller såg ni eller upplevde ni i föreställningen?
Vilka var vänner? Vilka var inte vänner?
Rörde sig de olika karaktärerna på något speciellt sätt?
Fanns det olika delar i föreställningen där karaktärerna gjorde olika eller lika rörelser?
Hur upplevde ni att dansen och musiken samspelade/hörde ihop? Hörde ni några era ljud än musiken?
Hur såg rummet ut som föreställningen utspelade sig i? Golvet? Ljuset?
Vad hade dom på sig för kläder? Använde dom sig av något mer som fanns på scenen?
Ni kan även använda frågorna om ni vill att barnen ska skriva eller rita sina tolkningar och upplevelser av föreställningen. Om ni vill skicka något till oss med så blir vi väldigt glada!

TILL SIST...

... vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen Efter Hamlet med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial. Vår förhoppning har varit och är att scenkonst inte är något som stannar på scenen – det är något som kan ta plats i andra skolämnen och som kan fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du eller klassen har några tankar eller funderingar som ni vill dela med er av, är vi såklart hemskt nyfikna! Kanske har du frågor som rör efterarbetet? Eller vill du bolla pedagogiska tankar? Då får du/ni gärna ta kontakt med oss på Regionteater Väst.

Har ni barn med speciella behov som till exempel syntolkning, lättläst text eller liknande? Kontakta oss för kommunikation kring eventuella särskilda önskemål eller nödvändig förhandsinformation om föreställningen.

Helena Wilén, Scenkonstpedagog, drama
helena.wilen@regionteatervast.se
0736 45 74 81

PROGRAMBLAD

TEXT Anna Berg & Gunilla Johansson, fritt efter William Shakespeare
KOREOGRAFI & REGI Örjan Andersson
SCENOGRAFI, KOSTYM & MASKDESIGN Bente Rolandsdotter
KOMPOSITÖR Jonas Redig
LJUSDESIGN Carl Kristiansson
DRAMATURG Anna Berg
REPETITÖR Ulrika Liljedahl & Kyoko Matsumoto

PÅ SCEN Karin Andersson, Helena Lundqvist, Minna Mannelqvist, Camille Marchadour & Rasmus Skaremark-Solberg

LJUD- & BILDTEKNIK Jonatan Bergman
KOSTYMATELJÉFÖRESTÅNDARE Johanna Ramsin
SKRÄDDARE Marina Lantz Eriksson
MASK Kerstin Olsen
REKVISITA & ATTRIBUT Ingela Dover
DEKORTILLVERKNING Håkan Wester
SCENTEKNIK Martin Larsson & Mikael Andersson
TEKNISK SAMORDNARE Krister Uddén
PRODUCENT Elin Svensson

KONSTNÄRLIG CHEF Monika Milocco
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg
KOMMUNIKATÖR Daniel Andersson
FOTO Håkan Larsson
TURNÉTEKNIKER Ida Gustafsson & Jonatan Bergman

TACK TILL Referensklasserna åk F på Ekarängskolan i Borås och Herrestadsskolan i Uddevalla samt åk 3 på Fjärdingskolan i Borås och provpublik åk 3 på Tranängskolan i Tranemo. SAMARBETE Vid urpremiären 2019 var föreställningen ett samarbete med Backa Teater.

Övrig personal hittas HÄR.