Till dig som lärare

Vad roligt att ni ska se dansföreställningen ANTARKTIS! Detta är ett lärarmaterial som ska ge dig och din klass möjlighet att arbeta med föreställningen både innan och efter att ni sett den.

Att prata om föreställningen och upplevelsen av dans kan berika och ge möjlighet till re ektion och utbyte av tankar kring föreställningen. Ny kenheten kring det som upplevs kan även ta plats i kroppen, då dans är en konstform som använder rörelsen som språk och kommunikation.

Under rubriken TEMA får du lite bakgrund om vad föreställningen handlar om och vad som har inspirerat det konstnärliga teamet som gjort föreställningen. Här får ni även förslag på diskussionsfrågor som knyter an till föreställningen och temat i stort samt olika lekar och uppgifter att utföra tillsammans i klassen.

I ”Prata Scenkonst”, som du får med dig i samband med föreställningen, hittar du en samtalsmodell som du kan inspireras av eller använda i samband med samtalet kring föreställningen. Den finns även på vår hemsida: Prata Scenkonst

Längst bak i detta lärarmaterial hittar ni en lista på alla som är och har varit involverade i föreställningen Antarktis.

Se gärna detta lärarmaterial som en början på ett utforskande arbete om vad scenkonst kan vara. Var och en äger sin egen upplevelse och i det undersökande arbetet kan det alltid uppstå nya upptäckter.

Vi ser fram emot att få träffa er!

antarktis3

Tankar om föreställningen

När jag ck frågan om jag var intresserad av att skapa en ny föreställning för Regionteater Väst och Bohuslän Big Band fanns det ett önskemål om att jag skulle utgå från något vitt och ljust. Ganska tidigt i diskussionen kom vi då in på de istäckta områdena kring Antarktis eller Arktis. Jag började då undersöka vad det kunde tänkas nnas för liv och rörelser i dessa karga, kalla och vidsträckta områden och upptäckte att de till synes tomma och öde landskapen var fulla av liv och spännande varelser. I föreställningen ”Antarktis” har jag samlat djur, arter och varelser och skapat ett eget universum befolkat av särpräglade individer och karaktärer.

När jag började arbeta med Antarktis och Arktis som tema så blev det svårt att inte koppla ihop det med de larmrapporter om klimatförändringar och annan miljöförstöring vi ständigt påminns om. Ett isberg stort som två Gotland som har slitit sig från Antarktis, temperaturhöjningar som hotar att smälta isen på hela Arktis med höjda havsnivåer och översvämningar som följd, värmeböljan Lucifer som plågar södra och östra Europa, mängden plast i våra hav som snart kommer att vara större än mängden sk o.s.v. I föreställningen nns det bland annat med associationer till den smältande isen och ytande isblock och min förhoppning är att det skall väcka tankar och frågor kring vad vi som individer kan göra för att påverka utvecklingen i en mer positiv riktning.

På scenen nns 6 dansare och 14 musiker som tillsammans ger det karga landskapet liv. Dansarnas rörelser och musiken från orkestern skapar tillsammans en musikalisk dansresa som med djur och natur i fokus också vill berätta något om oss själva. Föreställningen är uppbyggd av ett antal olika fristående men sammanlänkande tablåer, historier och bilder. Vi får bland annat möta ett albatrosspar, en trio isbjörnar, en ensam solodansande narval, en duett mellan en valross och en pingvin, en fågelunges första försök att yga, ett kollektiv av pingviner samt en vilsen polarforskare. Kanske känner vi inte igen dem vid första ögonkastet - och det är heller inte det viktigaste! Det nns inte heller en enda tolkning som är den rätta utan förhoppningen är att sätta igång publikens fantasi och ge utrymme för alla som tittar att skapa sina egna historier och tankar.

Rörelserna/koreogra n har jag skapat tillsammans med dansarna. Inspirationen har vi framför allt hämtat från olika djur och varelser som lever i de istäckta landskapen. Ibland har vi försökt fånga djurens speci ka rörelsemönster. Men lika ofta har jag velat att vi ska utgå från andra egenskaper hos såväl individer som grupper/kollektiv. Det kan t.ex handla om tyngden hos en isbjörn, trofastheten mellan ett albatrosspar, narvalens lekfulla utseende, ensamheten hos en liten fågelunge eller pingvinernas kollektiva men ändå individuella rörelsemönster.

För mig handlar koreogra inte enbart om rörelser. Jag brukar också lägga stor vikt vid helheten vad gäller kostym, scenogra , ljussättning, ljudbild och rekvisita. Det har varit ett stort nöje för mig att få möjligheten att arbeta med mina kollegor och medskapare, Paula af Malmborg Ward som komponerat musiken, Tomas Sjöstedt som gjort kostym och scenografi, Ida Gustafsson som gjort ljuset och alla fantastiska medarbetare på Regionteater Väst. Tillsammans hoppas jag att vi lyckats skapa en helhet där de olika delarna stärker och kompletterar varandra.

Jag hoppas att den föreställning som vi presenterar för er kommer att väcka olika former av känslor och tankar hos såväl barn som vuxna.

Lidia Wos, koreograf

Prata om föreställningen

Olika ingångar till samtalet efteråt kan vara rummet, musiken, relationerna, karaktärerna, ljuset, rörelserna, kostymerna etc. De olika delarna i föreställningen skapar den helhet, dvs den betydelse och tolkning, som varje individ har efter en föreställning.

EXEMPEL PÅ FRÅGOR SOM BERÖR FÖRESTÄLLNINGEN
Vilka djur såg ni i föreställningen?
Var det någon skillnad mellan de olika dansarna/karaktärerna? Kommer ni ihåg några speciella rörelser?
Hur såg miljön ut? Var tror ni att de var någonstans?
Vad för kläder hade dansarna på sig?
Hur upplevde ni musiken och orkestern?
Vilka instrument spelade musikerna på?

EXEMPEL PÅ FRÅGOR SOM BERÖR FÖRESTÄLLNINGENS TEMA
Vad tror ni att den smältande isen betyder?
Har ni hört talas om klimatförändringar? Vad kan det vara för något? Vad kan vi själva göra för att inte miljön skall förstöras?

antarktis6

Övningar

DJUR
Välj ett djur som lever på Antarktis. Gör sedan olika rörelser som ni förknippar med det djuret. Sätt ihop dem i olika sekvenser, t.ex. albatrossens sekvens, pingvinens sekvens och lär sedan ut dem till varandra.

KÄNSLOR
Skapa en rörelse eller era som utgår från det du tänker på och känner när du hör något av följande ord:

IS VATTEN FLYGA KALLT UNDERSÖKA VITT

Använd rummet på olika sätt med rörelserna du kommit på. T.ex. på golvet, i en diagonal över rummet och som en cirkel i rummet.

INSTRUMENTEN
Skapa en rörelse eller era som utgår från något av de instrument som orkestern spelade på. Titta på hur instrumentet ser ut, om det har någon form och lyssna på hur det låter. Se om ni kommer ihåg om musikern rörde sig på något speciellt sätt med under föreställningen.

Om du sätter ihop olika rörelser som du gjort i övningarna ovan så har du skapat en alldeles egen koreogra , en egen rörelsesekvens som du kan dela med dig av med andra eller sätta ihop med andras rörelsesekvenser. Prova även att göra rörelserna till olika sorters musik för att se vad som händer.

antarktis8

Inspiration och process

I huvudet på en tonsättare...

... ser det lyckligtvis inte riktigt ut som på bilden, men det här är faktiskt mitt viktigaste arbetspapper! Jag fantiserar om Antarktis och hör i mitt huvud klonk och skav och vattenplask. Isklumpar som ramlar, fågelkvitter och dova havsljud om vartannat. Ett par isbjörnar som dansar med tunga fötter, en ensam forskares tankar och svischet av en fågelsvärm.

Bohuslän Big Band – storbandet på 14 personer– har oändligt många ljud i sig och det är häftigt och inspirerande att försöka locka fram de rätta till just vår föreställning Antarktis. För att jag ska kunna hålla reda på de olika låtarna; hur långa de är, vilka instrument som spelar, om det är starkt eller svagt mm, har jag tillsammans med koreografen Lidia Wos gjort ett schema där jag ser hur vi har tänkt från början.

Jag komponerar efter hand olika bitar och lägger in på tidslinjen tills jag har ett färdigt partitur, dvs noter där alla stämmor står. Sen gör jag separata papper till varje musiker där hon eller han ser exakt vad hen ska spela.

Musiken är en del, och den kan jag ha koll på, men stycket blir färdigt först när allting runtomkring är på plats, och det underbara med sådana här samarbeten är just DET. Uttrycket som kommer av att levande människor agerar med ljus, kostym, musik, scenograf.

Jag har helt enkelt världens roligaste jobb!

Paula af Malmborg Ward, tonsättare

antarktis7 v2

Analys och samtal

Det nns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det nns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen och det kan vara lättare att göra sin egen personliga tolkning.

Utgå från att allt ni såg och upplevde är aktiva val från koreografen, scenografen och kompositören. De har alla haft tankar varför de har gjort si eller så, men du som publik har
ju en helt egen upplevelse som är bara din om vad det får för betydelse. På så vis blir dansföreställningen inte helt klar förrän den har mött sin publik och därför är allas upplevelse lika riktig och inget kan sägas vara mer ”rätt” än något annat.

BESKRIV
Börja samtalet i det konkreta genom att bara benämna det ni faktiskt såg och hörde.
Hur såg rummet ut? Vilka saker fanns där? Hur många personer fanns i rummet? Hur såg de ut? Uppmärksamma till exempel likheter och skillnader mellan karaktärerna, deras kostymer, rörelsemönster etc och om något förändrades under föreställningens gång. Vad hörde ni för ljud/ musik? De små detaljerna kan ibland vara det mest intressanta. Det gäller att inte fastna i ”hur det verkligen var” utan att öppna för allas olika upplevelser.

TOLKA
Som nästa steg funderar ni över varför något var på ett visst sätt och vad ni tycker att det ck för betydelse i föreställningen. Varför tror ni att rummet såg ut som det gjorde? Vad hade de olika kostymerna för betydelse? Varför var musiken ibland i samklang med handlingen på scenen
(i form av tempo, känsla) och varför kontrasterade den ibland? Fick du några associationer från ljudlandskapet? Var öppen och försök fånga upp så många olika tolkningar som möjligt, det ger en både bredare och djupare upplevelse.

REFLEKTERA
Slutligen kan samtalet komma in på större frågor där det nns plats för lite friare associationer. Vilken känsla gav föreställningen er? Kunde ni relatera till någon av karaktärerna?
Gav föreställningen några associationer till något i era egna liv eller i samhället i stort?
Tankar kring längtan, förväntan, identitet, självständighet – kan komma in här.

antarktis4 v3

Till sist...

... vill vi tacka dig, både för att du såg föreställningen ANTARKTIS med din klass och för att du har tagit dig tid att läsa detta lärarmaterial. Vår förhoppning har varit och är att scenkonst inte är något som stannar på scenen – det är något som kan ta plats i andra skolämnen och som kan fungera som en väg in i nya frågeställningar och tankar.

Om du eller klassen har några tankar eller funderingar som ni vill dela med er av, så är vi såklart hemskt nyfikna! Kanske har du frågor som rör efterarbetet eller vill bolla pedagogiska tankar? Då får du/ni gärna ta kontakt med Regionteater Västs dramapedagog Helena Wilén.

Har ni barn med speciella förutsättningar, kontakta oss för kommunikation kring eventuella behov.

Programblad

ETT SAMARBETE MELLAN REGIONTEATER VÄST & BOHUSLÄN BIG BAND

KOREOGRAFI Lidia Wos
MUSIK Paula af Malmborg Ward SCENOGRAFI,
KOSTYM & MASK Tomas Sjöstedt
LJUSDESIGN Ida Gustafsson
REPETITÖR Ulrika Liljedahl

DANSARE Jessica Andrenacci, Rasmus Skaremark Solberg, Minna Mannelqvist, Nicole Neidert, Helena Lundqvist, Camille Marchadour, Evelina Kristansson, Inanna Argati.

SAXOFON & TRÄBLÅS Joakim Rolandson, Martin Svanström, Mikael Karlsson, Alberto Pinton
TRUMPET Lennart Grahn, Samuel Olsson, Jan Eliasson
TROMBON Niclas Rydh, Christer Olofsson, Hanne Småvik, Ingrid Utne
PIANO Stefan Wingefors
BAS Yasuhito Mori
TRUMMOR Adam Ross
SLAGVERK Angelina Mangs

Läs mer om Bohusläns Big Band

PRESS, WEBB & FORMGIVNING Tina Axelsson
FOTO Håkan Larsson

LJUDKOLLAGE Tomas Elfstadius
KOSTYMATELJÉ Johanna Ramsin och Sara Nilsson
REKVISITA Stephanie Sjödin och Lena Sandgren
SNICKARE Håkan Wester
SMED Magnus Linde
SCENTEKNIK Martin Larsson och Stephanie Sjödin
TEKNISK CHEF Håkan Berg
PRODUCENT Elin Svensson, Regionteater Väst
PRODUCENT Ralph Soovik, Bohuslän Big Band
KONSTNÄRLIG LEDARE Monika Milocco
VD & ANSVARIG UTGIVARE Susanna Dahlberg